Forskning om anti-mobbningsprogram i allmänhet

och ”The Support Group Approach” i synnerhet  
 

Här nedan följer en sammanställning av forskning och hänvisningar till aktuella rapporter om Sue Youngs modell, "The Support Group Approach to Bullying". Vi försöker här också placera in Sue Youngs modell i ett sammanhang och hänvisar till andra modeller läsaren kan tänkas ha hört talas om. Slutligen går vi igenom och sammanfattar hur svenska staten, i form av BRÅ (Brottsförebyggande rådet) och Skolverket, ställer sig till olika antimobbningsmodeller. 

År 2000 gav brittiska statens Department for Children, Schools and Families (en myndighet som kan liknas vid svenska Skolverket), ut en rapport med titeln "Bullying - don't suffer in silence". Under rubriken Strategies to combat bullying beskrivs Sue Youngs modell "The Support Group Approach to Bullying" som en av de metoder brittiska staten rekommenderar från 9 års ålder och uppåt. Där beskrivs kortfattat hur modellen går till och forskningsresultaten anges från ett 2-årigt projekt.   

En annan rapport som vi funnit i vårt sökande efter ett statligt svenskt ställningstagande i mobbningsfrågan, är Skolverkets ”Allmänna råd och kommentarer, För arbetet med att främja likabehandling och för att motverka diskriminering och annan kränkande behandling" (2006). Där i redogörs för de bestämmelser skolorna har att rätta sig efter och definitioner på mobbning och annan kränkande behandling tas upp. Några rekommendationer för konkreta metoder ges dock inte och efter samtal med Skolverkets Caroline Persson har vi också fått besked om att Skolverket inte går ut med några sådana rekommendationer. Vad de dock arbetar med är en "programanalys" som ska gå igenom och presentera en del möjliga förebyggande åtgärder, men inte heller där kommer rekommendationer att ges. Denna programanalys väntas komma ut under sommaren 2009 och följs sedan upp med en slutrapport sent 2010 där forskningsresultat ska presenteras. Skolverket har vetskap om The Support Group Approach och tittar för närvarande på dess implikationer.  

Den svenska officiella rapport som i nuläget bäst sammanfattar forskningsresultaten för en stor mängd mobbningsprogram är BRÅs rapport "Effekter av anti-mobbningsprogram - vad säger forskningen?" (eller på engelska "Effectiveness of Programmes to Reduce School Bullying", BRÅ 2008). Vad som dock tydligt ska poängteras här är att forskningen enbart är gjord på förebyggande åtgärder mot mobbning. D v s, det finns idag ingen större sammanställning av forskning som handlar om vad som fungerar när mobbingen är ett faktum. 

För att placera in Sue Youngs modell i ett sammanhang vill jag också hänvisa till Robinson, G & Maines, B "Crying for help: the No Blame Approach to bullying". De två modellerna skiljer sig på en del punkter men Maines och Robinsons modell kan ses som en stor inspirationskälla. Andra kopplingar finns till Lösningsfokuserad Korttidsterapi. Lösningsfokuserad korttidsterapi är en evidensbaserad familjeterapeutisk samtalsmetodik som legat till grund för det antimobbningsprogram finska staten rekommenderar, nämligen ”Ansvarstrappan”. Denna modell tas också upp på svenska skolverkets vidareutbildning för lärare "Mobbning, kränkande behandling och diskriminering". (Mer om detta i Gun-Marie Frånbergs "Mobbning i nordiska skolor. Kartläggning av forskning om och nationella åtgärder mot mobbning i nordiska skolor", sid. 44). 

Så här sammanfattas forskningen om the Support Group Approach i brittiska statens rapport: 
 

“Over a two year period, 80% of cases in primary schools were dealt with successfully
without a delay by this method. In 14% of cases, three to five weekly reviews were
needed before the bullying stopped. The victim continued to experience bullying only in 6% of cases. Results in secondary schools were similar.” 

Om man godkänner brittiska staten som en tillförlitlig källa bör dessa siffror väcka ett visst intresse.

Tack för att du har läst så här långt! Vi ber om ursäkt om detta blev långt, det är bara det att vi tycker att detta är ett så intressant ämne. Vi tycker dessutom att möjligheterna till ett trevligare och mer effektivt arbetssätt för skolpersonalen och möjligheterna till en snabb och hållbar lösning för utsatta barn inte får försummas. 

Ni är varmt välkomna att höra av er med frågor och funderingar! 

Vänligen, 
Miriam Korman & Harry Korman
SIKT AB   
 

Källor: 
”Allmänna råd och kommentarer - För arbetet med att främja likabehandling och för att motverka diskriminering och annan kränkande behandling", utgiven av Skolverket 2006, tillgänglig på www.skolverket.se. 
“Bullying – don’t suffer in silence” Department for Children, Schools and Families (DCSF) Co-ordinated by Professor Peter Smith (Goldsmiths College, University of London) (2000). Contact for further information: Ashley Haworth-Roberts Tel +44 (0) 20 7925 5637 E Mail ashley.haworth-roberts@dfes.gsi.gov.uk Pupil Support & Access www.publications.teachernet.gov.uk  
"Effekter av anti-mobbningsprogram - vad säger forskningen?" (eller på engelska "Effectiveness of Programmes to Reduce School Bullying", BRÅ 2008). Tillgängliga på www.bra.se. 
Frånberg, Gun-Marie, "Mobbning i nordiska skolor. Kartläggning av forskning om och nationella åtgärder mot mobbning i nordiska skolor" Tema Nord 2003:508 Nordiska ministerrådet, Köpenhamn. Tryck: Scanprint A/S, Århus 2003 
Robinson, G & Maines, B “Crying for help: the No Blame Approach to bullying” Lucky Duck Publishing, 34 Wellington Park, Clifton, Bristol BS8 2UW, 1997 
Samtal 2009-05-20 med skolverkets Caroline Persson, ansvarig för programanalysen ”På tal om mobbning”, planerad publikation sommaren 2009. caroline.persson@skolverket.se tel: 08-52 73 34 68 
Young, S “The support group approach to bullying in schools” Educational Psychology in Practice, 14, 32-39, 1998